Inte mycket som händer här
Hände faktiskt ingenting. Har fått några kartonger av mormor och morfar för att ajg ska kunna sätta igång med packningen men har inte riktigt kommit mig för att göra det. Sitter här själv med hundarna som enda sällskap.
Det enda som är värt att berätta är väl att Peggy har fått en ny ägare i Jacob, en ung kille från Uppsala som ska ta väl hand om henne. Vi ska dela upp pengarna så jag vet inte riktigt hur mycket jag kommer få av det men lite pengar känns skönt att få i vilket fall som helst.
Pappa ringde mig. Inte om smörgåstårtorna han vill att jag ska göra och som han inte hört av sig om även fast han fyller år imorn. Utan för att ge mig en order. Samtalet lär ungefär såhär:
Jag- Hallå
Pappa- Hej. Middag. Torsdag. Halv sju. Farmor vill det.
Jag sa att jag var hundvakt (Siri och Tindra är små golvmoppar och tar inte upp stor plats och det vet han) men här hördes det en stor suck, som om det var världens jobbigaste grej och jag var tvungen att övertygad om att dom inte river lägenheten.
Hans svar: - Vi löser det...
Vad är det!? Han är knäpp. Hans favoritord är "ynkligt" något jag fick höra ofta när jag bodde där. Han andra favoritsak är att säga till till folk att man måste ha framförhållning. Han håller föreläsningar om det och blir fly förbannad om man inte har det. och här är det hand födelsedag imorn och han vill ha sina tårtor till fredag. Men hör han av sig för att säga hur många tårtor, till hur många personer eller när vi ska handla! Nej då! Ingen framförhållning här inte... Och nu säger Amanda att JAG har sagt till honom när vi skulle handla på fredag... ren lögn, jag har ju inte pratat med honom ens! jag blir arg!
Så bajs på honom.
Bajs lite på den här dagen också. Den har inte varit bra, jag fick något som mamma kallar typ sockerfall eller nått sånt, när jag inte ätit på några timmar så kan jag ibland bli sjukt illamående och börja skaka. Så jag ställde mig och stekte pannkakor men jag mår fortfarande inte riktigt bra än, och det var flera timmar sen..
Idag läste jag också ut boken "Igår, Idag, Imorgon" av systrarna barbara och Stephanie Keating. Sista hundrafemtio sidorna, så rann tårarna och vägrade sluta. Hundarna började titta konstigt på mig...
Men den var riktigt bra och man lärde sig mycket om Kenya politik och hur det var i landet under 1960 talet efter "Uhuru" som betyder frihet på swahili, alltså efter det slutade vara en brittisk koloni och blev Kenya.
Läs den!
Nu måste jag äta lite så illamåendet kanske försvinner
PUSS!!